vad fan ska man tro på??!
vad ska man tro på?
det finns jävligt mycket att tro på,
ska man tro på den man älskar
ska man tro på det alla andra säger
ska man tro på det man sjäv tror på?
vad ska man tro på?
jag har fan ingen jävla anning! men jag vet inte vad jag ska tro på jag borde lämna allt, lämna det medans jag fortfarande strår upp.. jag vill ha bevis från alla, ett bevis på att det ni säger är sant.. snälla ge mej bevis! jag behöver det,
det var en underbar morgon
Godmorgon mina vänner, ni vet när man vaknar och täket är exakt samma värme som du själv och sängen känns bara mjuk och underbar och så ser man solen igenom gardinerna.
Men varför ska en sådan underbar morgon gå fel? som vanligt när jag låg där tänkte jag efter igen.. ett mistag
Tänkte och visste att den som har gett mej sån smärta fans på samma postkodadress som mej. Jag fattar inte vad som gick fel. Men jag bör göra det som mina vänner tycker. men det känns bara inte riktigt avslutat.
Jag vet att jag själv går emot klippkanten om jag fortsätter gå. Men det är bara så jävla frestande. Jag kommer kanske få höra dem orden jag är uteefter. om jag bara ger upp allt. Men linda sluta... snälla Linda sluta vara dum i huvudet..
BÖRJA BARA OM!! men jag kan inte än..
tiden
klockan slog precis två.
tiden är en mystisk varelse i vår värld,
fyld med sorg, ånger, lust och kärlek.
men tiden är även ett bevis
ett bevis på att vi fortfarande lever
vi har tid att passa var dag
nya planer som fattas
nya missar vi fattar
men tiden står still
var dag
när vi är i vårt eget huvud
kommer ingen in
inte tid
inte luft
inte nån
men tiden är en viktig del i vårt liv.
utan tid skulle det inte finnas framtid
utan framtid inga drömmar
utan drömmar inget liv
tiden, är det ända som vi vet kommer fortsätta att gå. när vi inte vill kämpa, kommer den alltid tvinga oss att gå vidare. precis som den gör
löften
hur många gånger har du hållit det du lovat?
det kan vara ex, mamma jag tar sopporna idag, jag städar mitt rum. dessa löften är dom vardagliga löften som vi ska hålla hela tiden men hur många gånger gör vi egentligen det?
men ett löften som inte är över det vanliga som, jag lovar att jag aldrig kommer lämna dej, jag kommer vara vid din sida oavsett vad, lovar dej. Ska vi inte hålla dom här löftena? men allting som man har sagt, jag lovar på vår vänskap, men vad händer om löftet bryts? bryts vänskapen också? vi ger andra chanser, om nån gör ett misstag i vår vänskapskrets, ger vi andra chanser. Men om det händer i förhållanden så är det slut för evigt.
Jag har tänkt mycket på löften under den här veckan, löften som man vill hålla men inte kan. Ska vi sluta lova? det kanske är best så. utan några löften blir det inget som kan gå fel. men ett löfte är så härligt att ha. "Vi kommer vara bästa kompisar förevigt". Vi ger oss detta löften för att känna att det är nått annat från det vardagliga. Vi Har Lovat Varandra Detta.
Lova mej att innan du ger några löften tänk efter om det är nått rimligt, så att ni inte får falska förhoppningar.
vad är det som är så pinsamt?
hallå, jag undrar just den där frågan?
Vad är det som är så jävla pinsamt!? tänk er när vi var i "pinsamhets åldern" när allt var pinsamt.
Liksom jag tycker väldigt lite är pinsamt nu förtiden. Kanske om nån skulle sjunga och sjunger väldigt fult på tcentalen, men då tycker jag bara synd om personen. Men tänk er, när man själv gör nått är det en själv som har valt att göra det där.
Och allt som vi tycker är pinsamt är när sakerna går utanför Sveriges Normer. Som är mer regler än själva Sveriges lagbok. Tänk er det är inte ens regler!! våga sticka ut, fan gör det bara. Var dej själv, Det blir mycket roligare då! sanningen ser er alla i ögonen, blickar får alla, men Det är bara för att dom tycker att sveriges normer är heliga som Bibeln ! vad fan var lite crasy ! ändå om du gör bort dej själv men gör det roligt av det.
Våga skratta åt dej själv, saker som du har gjort och är otroligt kul att våga bjuda på dej själv.
man kanske blir personen som alla gör narr av för man själv har börjat men säg till om det blir för mycket. för dom gör bara narr av dej för att dom inte har nått annat att komma med ! haha
Lööve you! hoppas att ni har det bra, ta mina råd. ;)
svag eller stark?
är det starkt att förlåta eller är det svagt?
är det starkt eller svagt att resa sig men inte slå tillbaka?
Jag vet inte... kanske jag är svag och vek men det känner jag mej inte.
Jag bör slå tillbaka men vetskapen att det kommer ett hårdare slag om jag gör det.
Men hur gör man för att få folk nöjda? Utan att ge sig ibland?
Stark och svag är inte som svart och vitt.
Vi kan vara det men på olika sätt och det vet vi om. Men varför klassificerar vi varandra som svaga, starka. när vi vet att vi alla är lika olika. Jag själv är svag på att ta konflikter, men jag är stark att kunna resa mej när man är helt blåslagen. Alla är olika!
Jag vet att alla jag har gett en chans för mycket kanske inte förskänar den, men det är min tro.
ALLA KAN ÄNDRAS! och alla har en bättre sida! alla du, jag, och alla andra.
ALLA KAN ÄNDRAS! och alla har en bättre sida! alla du, jag, och alla andra.
skyddet vittrar långsamt sönder
jag som hade byt upp ett skydd igen, men vad fan när man hörde sms signalen, försvann allting igen. som en sten emot ett glas fönster. nu är jag naken igen bland en massa av folk. försöker skyla mej men nu är det försent... alla har sett det.. den sårbarheten. nu vet jag att om du vill ringa kan du göra det men jag kommer nog inte få höra ringsignalen på länge ... jag vet inte hur jag ska göra... fan denna känsla.
Det blir långsamt bättre, men när jag ligger i sängen när månen lyser in på mej. Tänker jag tillbaka.. och häller saltet som ligger placerat som vanligt bredvid sängen och jag tar upp saltet och häller det över mina sår. det svider men det känns så bra att känna smärtan, smärtan klarar jag med glömskan är min värsta fiende.
på dagarna vet jag att jag har annat för mej, men du finns där men jag hatar det...
en ny början
en ny början kan vara spännande.
en ny början kan vara läskigt.
en nystart kan vara härligt
Men en ny början är alltid ett slut på det som varit, och flyr från livet man levde.
En flykt från ensamheten, lura hjärnan att jag egentligen vill det här.
Men vad är det jag vill.
men en ny början har man haft för många gånger och man börjar alltid om vid mållinjen...
Men nu hör man startskottet i luften igen. nu springer jag fortare än någonsin ifrån leendet som jag vet förföljer mej i drömmar och allt...
En ny början är det jag vill eller hur?
sista dagen
sista dagen av hopp.
sista dagen av tro.
sista dagen av kärleken.
men det är första dagen på något nytt.
en natt med tårar..
När man låg i den välbekanta sängen, som plötsligt kändes tom. ändå om det inte var alltför många gånger vi delat den. Men känslan av tomheten, gjorde mej så sårbar. Tänkte mej bort genom vägar av bruk, träden till din säng. När jag låg emot din vägg och ingen av oss kunde sova och du kände det. Du närmade mej och skedade mej och jag somnade med ett leende på läpparna. I natt kom jag tillbaka, men blev bort förd igen.. innan jag somnade kände jag hur tårarna ran ner för kinderna. Jag kände hur jag inte kommer få säga hejdå.. och hejdå är ett sånt hemskt ord.
...
Nu börjar det om igen, Kanske var det bästa. Det skedde av en anledning... och jag kan inte ändra detta. ska göra det bästa av anledningen och lära mej...
Men kommer sakna din kropp emot min, ditt hjärtas slag, din blick. alla dessa minen börjar avta... ändå om det bara var en vecka sen jag såg, kände, hörde alla dessa minnen..
Det finns andra i världen.. och vi kommer hitta andra, men glömmer inte dig... och det vet du. kommer göra det bästa av det. Och nu sitter jag och häller långsamt salt i mina öppna sår... men jag ska inte störa längre. jag går vidare med samma kraft som jag har använt när jag reste mej som så många gånger... ifrån marken, ifrån det falska. Men dom som känner mej vet att jag reser mej upp och ser med klara ögon och går med rak rygg, Jag börjar processen nu för det är bäst för oss båda.
ska jag ge upp?
ska jag ge upp nått som jag aldrig kommer få, eller ska jag sitta kvar med vetskapen att om jag lämnar nu kommer jag aldrig få veta om det skulle kunna hända.
Vetskapen kan man bara få veta om man stannar kvar
Men livet går alltid vidare oavsett om man stannar eller går.
Tron eller Vetskapen?
Jag vill hoppas ...
Att leva livet likgiltigt är värre än om man lever ett hatfullt liv...
en sömnlös natt...
nu har jag inte sovit nått på hela natten... under den här veckan har jag kanske sovit en tredjedel av ifrån vad jag brukar sova... men vad ska man göra när huvudet är fult med tankar och oro... nu ska man iväg till skolan och de kommer ju vara en befrielse.. inte... men aja jag kan nog sova inatt hoppas jag.
en mening
en mening, kan lätt såra
en mening, kan lätt läka
en mening, kan göra så man inte kan må bättre.
en mening som man aldrig får kan man längta efter hela livet.
Ordens betydelse kan såra, kan ge glädje, kan läka ett brustet hjärta.
Ordens betydelse kan vara svåra att få ut den mening man vill ha ifrån den.
Missförstådd.. blir man ofta när man inte tänker på vad man ska säga. Men om sanningen är hemsk vad ska man då sägas?
en handling kan vara lättare att komma ut ifrån en omöjlig situation.
ett krossat hjärta av en mening som är för grym för att inte kunna vara sanning.
hoppet om morgondagen är så som sagt borta...
Men allt detta sker när vi inte är nära. när vi väl känner varandra försvinner tvivlen... ska de vara så.
ännu en kväll
Jag sitter uppe, de kändes förut som ett val nu är de inte de längre.
Ligger i sängen och tänker på allting som kan gå fel. När man var själv hade man kontrolen och kan byta kanal när jag vill, känna att jag är den som styr mina tankar. Att om man gjorde ett misstag var de bara jag som fick betala för de.
Allt blir mycket mer komplicerat när man är två. Ligger på nätterna och undrar vad är de som går i hans huvud ikväll, Är jag med där? Tänker han på mej lika mycket som jag tänker på han? Börjar han tröttna? Börjar jag bli för girig? alla dessa tankar varje kväll. Jag skulle betala allt för att vara där inatt ... höra hans andetag, känna tryggheten, värmen som strålar ifrån oss båda. Få svar på dessa frågor.
Jag gillar inte just den här delen att vara två, att man aldrig kan veta vad som pågår i hans huvud. Och om man är ensam att tycka, att hans blick har börjat att av ta.
Jag älskar han men rädslan ligger under ytan och kokar förfull fart
.
Trädets grenar slår emot de frusna fönstret.
Innanför sitter en flicka,
En flicka som vill mer än något annat, vara som alla andra.
Och inte se de som inga andra såg.
Flickan var ingen annan på utseendet.
Men inuti var hon lika kall som is.
Inga känslor.
Ingen trygghet.
Inget att längta efter.
Sommarens värme var som grenen slog emot fönstret ville värma upp flickan,
Men inget kunde komma igenom,
varken sol eller kärlek
<3
kärleken är blind, man ser inte de man annars skulle skygga för.
Men varför blir vi kära?
De är en fråga jag alltid varit nyfiken på. När jag insåg hur mycket den personen betyder för mej. Jag såg de när jag låg emot hans rygg, hörde hans klara andetag, hörde hans hjärta slå fortare av min beröring, hörde hur jag själv sa de orden som jag aldrig trott att jag skulle säga över huvudtaget till en person.
Jag tänker fortfarande tillbaka och vill vara tillbaka där och bara känna tryggheten som fans där. Ingenting betydde nått för mej under de ögonblicket. De som är skönt är att just nu kan jag komma tillbaka till de ögonblicket.
Men rädslan över att man aldrig är nog, att man aldrig är den personen som man tror han vill ha. Men de kan jag vist vara utan att veta de själv.
En blick säger mer än tusen ord, och den blicken glömmer jag aldrig.
Vad är de vi letar efter?
Vad letar vi efter när vi säger att v letar efter kärlek? En perfekt utsida till om värden och att skalet kämpar att få nått fylla, för de är förförda av varandras utsidor. Eller ett par som inte ser perfekta ut tillsammans men visar varandra deras personligheter. Hittar varandra i deras klara ögon. De flesta skulle säga de andra altenativet men tänk efter nu. Ni är på ex krogen vad är de första ni letar efter din snygga som står i baren eller den lilla oattraherande som sitter i båset bara väntar att du ska komma och säga hej. Vi är ute efter de svåra men de klara för våra oskarpa ögon. De som kräver tid vill vi inte ens se på. Jag vill inte vara de oskarpa som letar efter den svåra men de ibland kan vara frestande. Men tänk då hon som står i baren eller han kommer inte ofta att se tillbaka.
Jag vill bara säga att de perfekta är inte alltid så perfekt som vi tror, Vi kommer hitta de perfekta när vi tar av oss glasögonen och ser på de osynbara och bara hör vad som finns innut i varandra. och känner att de här är en person som jag kan vara med och inte bry sig om den klara utsidan. Utsidan gör inte dej utan De är nåt vi andra har skapat för att se dej.
en bild
En bild.
Säger mer än tusen ord.
Säger de saker som ligger på ytan.
Men det är hur man tolkar bilden som man får fram vad ögat ser.
Men säger en bild hur man känner sig inuti eller är insidan för sårbar för att fotas.
Sår gör ont hur lång tiden än går
Nu sitter jag och tänker på spåren som som syns i sitt ansiktet alla gånger man har blivit sparkad till maken, oron om att det ska hända igen men om det gör det, slår man tillbaka eller gör det ont så man blir ställd mot vägen? När man tänker tillbaka på "den goda tiden" när man skulle vara sorglös, när man var liten "utan några problem" men dom som inte hade det, var den då sorglös? Eller får den en tid utan problem nån annan dag eller blir problemen bestående? Ingen vill vara den som ligger på skolgården med ord som flyger över ens ansikte. Vad gjorde vi för att inte vara den personen var det vi som gjorde den så sårbar. Dom som var varit med om tuffa saker tro jag låser sej in i sin bubbla. I bubblan finns det bara en själv och man märker inte andra. Man själv inte kan komma ut, man behöver hjälp att spräcka den. utan folk som bryr sig går det inte. När man tänker tillbaka på tiden som man bara har lagt på kyla och inte tänker på men när man tar upp dom i minerna så kan det chocka en med gråt fall eller utbrott eller tystnad. 
